Ja jag erkänner att när Ola Salo i The Arc tar av sig sin minimala jacka på scen och diggar till sköna nostalgi-toner så är även jag en melodifestivalenfantast.
Tommy Nilsson med sin ballad får noll poäng trots att den gick direkt till final slagen av båda andra chansen bidragen, Anna Book kammar bara hem en ettpoängare med sitt Let's Dance nummer och skollärarinnan går tydligen bara hem i tv-sofforna då hon bara fick några få poäng av juryn där ute i vårat avlånga land. Måns låt är bra men väl uppe på scen förvandlas han till någon slags smörig Darin på speed och Andreas Johnsson förlorade lite av sin glöd. Sanna Nielsens låt lät ovanligt bra på uppträdandet och övriga nummer kändes lite smått sådär i sin helhet. Även slutet på musikalen var bara lite halvbra. Det som dock hållit i sig och varit bra hela melodifestivalen igenom är Kristian Luuk som jag tar av mig hatten av inför, ibland har han trampat i klaveret men på ett så politiskt korrekt svenskt sätt att inget tagit illa åt sig ändå. Ett till guldkorn som jag inte får glömma var Roland! Denna älskvärda raring från Torsk på Tallin som begav sig till Stockholm för att träffa Carola och var lika tragisk som alltid. Roland är underbar var man än ser honom och tack Robert Gustavsson för att vi fick träffa honom i det här sammanhanget också. Att Carola var tvungen att visas i bild dock kändes lite tragiskt (var det bara jag som faktiskt slog över till en helt annan kanal när de visade Carola-vinnar-kollaget?) och ska de nu ha kändisar som läser upp poängen, vilket jag tycker är en himla kul idé och mycket mer intressant än innan, så ska de förbaskemig se till att ha lite me
r tid än sådär att prata med dem också! Nu var det bara hastigt och påtvingat alltihopa, lite tv-tid för sakens skull. Det som dock gjorde hela kvällen värd att se på var Ola Salos totalchockade ansiktsuttryck när han insåg att hans band hade chans att vinna och hans ännu mer chockade ansiktsuttryck när han faktiskt gick och vann. Jag satt dock lite orolig över att de inte skulle vinna och att folket skulle rösta på något så hemskt som en Shirley Clamp-kopia i vit klänning men faktiskt inte. Nu ska ni får höra på något som jag aldrig trodde jag skulle säga i Melodifestivalsammanhang: Rätt låt vann! Spelar ingen roll hur det går i stora finalen för det här var ett uppträdande och en låt jag inte kommer glömma på länge. Med lite vettiga artister kan man damma av vilket evenemang som helst det har Melodifestivalen visat i år även om det fortfarande är för många deltävlingar för att det ska vara nyttigt för hälsan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar